Nu är det Dagen med stort D

Ja, idag är det dax eller ikväll menar jag. Jag och Herr Nilsson ska träffas. Just nu känns allt bara negativt och jag har redan bestämt att det inte blir nåt mellan oss. Han är säkert som en gubbe i sättet och allt. Han är nog inget för mig alls. Jag tror inte det nu längre. Jag vet inte, jag vet inget alls känns det som. Känner mig mest tom på nåt vis. Det är väl nån nervösgrej eller nåt. Men tänk om jag faller totalt. Om jag vill mera. Om jag vill se och träffas mera. Hur blir det då? En massa mil mellan oss och han jobbar som han gör och jag jobbar som jag gör. Jag vill bara spy känns det som...

Herr Nilsson och hans kompis stannar iallafall inte i två nätter som det var bestämt. Deras jobbarkompis som faktiskt bor i min lilla stad ville att dom även skulle åka till honom när dom ändå var i trakterna. Så Herr Nilsson frågade om jag blev ledsen om dom gjorde det. Jag sa att det var helt okej och att jag förstod dom. I själva verket så blev jag jätteglad för tänk om vi inte alls kommer överens, då skulle två nätter vara en pina. Om allt känns bra så kan jag och min kompis åka ner hem till mig och då kan dom komma till mig och festa med sin jobbarkompis. Men om allt är krystat så stannar jag och min kompis hos henne.

Nu ska jag gå och duscha och så ska jag raka benen och armhålorna. Fixa fötterna. Fötterna skulle jag ha fixat igår. Men jag sköt allt framför mig hela kvällen och sen var det dax att sova. Jag måste även hinna med att städa upp lite här ifall vi ska hit i morgon.

Nästa gång jag skriver så vet jag hur allt gick...
Vi ses