Herr Skägg och Herr Pappa

Jag vet inte om jag berätta om de två andra som jag träffat genom nätet. Men jag har träffat två stycken faktiskt. Båda gångerna visste jag från början att de inte var nåt för mig.

Den första, Herr Skägg, och jag skrev ett tag och han verkade helt okej. Men han höll med om det mesta av mina åsikter och det kändes ju bra först tills jag insåg att han nog inte hade så många egna tankar. Men han verkade bra ändå på nåt vis. Tog mod till mig och ringde en dag och det var totalt fel. Det var jättesvårta att prata med honom och han berättade mest om sina sjukdomar. Han hade högt blodtryck och nåt fel i ryggen. Han bodde hemma hos sin mamma. Ja, det kändes så fel men vi bestämde att vi skulle träffas på en stadsfest dit vi skulle båda två. Jag hade med mig en kompis och hennes jobbarkompis. Vi ringde varandra och möttes. Han var som en äldre man. Han haltade och flåsade när han gick och han var orakad och lite trasiga kläder. Jag tycker att lite kan man väl anstränga sig om man ska träffa någon första gången. Det hela slutade med att min kompis fick sitta och prata med honom tills vi skulle gå hem. Klart att jag också pratade men inte så mycket som jag faktiskt skulle. Jag kände mig väldigt taskig efteråt. Han föll i allafall för mig och ville att vi skulle träffas dagen efter men min chef ringde och jag fick lov att åka och jobba. Kändes jätteskönt...Nu efter 2 år så är han gift och har villa med en tjej som han träffade två veckor efter mig. Så intresserad va han :-)

Den andra, Herr Pappa, jag träffade bor i grannkommunen. Vi hade pratat i över ett halvår. Han älskar sin dotter så mycket och hon kommer nog bli en hemsk donna när hon växer upp för han höjer henne till skyarna för mycket, tyvärr. Han hade inga åsikter alls. Hade jag sagt att Hitler var en bra människa så hade han hållit med, hade jag sagt att molnen var röda så hade han hållit med. Men jag var så less på att vara singel så jag tänkte att jag iallafall skulle ge det en chans. Och hans dotter också, hon skulle behöva en styvmamma. Han var så dödkär i mig, hur man nu kan bli det över nätet. Jag åkte hem till honom en kväll. Vi satte oss i soffan framför tv och han började prata om sina X. Alla hans X var dumma och elaka. Deras föräldrar var också det. Han grannar var dumma och elaka. Jag var så glad när klockan blev lite mycket så jag fick åka hem igen. Då lovade jag mig att aldrig någonsin träffa någon från nätet. Han skrev och skriver än på msn och han vill så gärna att det ska bli vi. Jag har förklarat snällt att jag faktiskt inte kände nåt alls. Jag känner att jag måste vara snäll mot honom för han är verkligen snäll, för snäll. Jag har talat om att jag ska träffa Herr Nilsson i helgen så han ska veta. Jag tipsar honom om tjejer på dejtsidan som verkar rara och jag hoppas verkligen att han ska hitta någon snart. Men han måste stå mera för vad han tycker och tänker och inte följa precis vad andra säger.